Bostadshyror: dokumentation för statistiken

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Hyresstatistiken (kvartals- och årsstatistik) beskriver hyresnivån i hyresbostadsbeståndet och hyresförändringarna på kvartals- och årsnivå.

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Antal rum

Antal rum är samma som antalet boningsrum i lägenheten. Köket räknas inte till boningsrum. Bostäder som hör till klass 3r+ har minst tre rum.

Aravabostad

En aravabostad är en bostad som byggts med statens aravalån och vars hyra fastslås med hjälp av kostnadsmotsvarighetsprincipen. De flesta aravabostäderna ägs av kommunerna.

Bostad

Med bostad, dvs. bostadslägenhet avses en helhet som är avsedd för åretruntboende och som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet.

Bostadsyta

Bostadsytan beräknas enligt insidorna av de väggar som omsluter den. Till bostadens yta räknas också hjälputrymmen (grovkök, klädrum o.dyl.), badrum, hobbyrum, brasrum, tvätt- och omklädningsrum i bastu som är belägen i lägenheten, samt rum som används såsom arbetslokal, om där inte arbetar avlönad arbetskraft. Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende. Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.

Finansieringstyp

En klassificering som beskriver bostadens eller fastighetens finansieringskälla. Aravabostad är en bostad som byggts med statens aravalån. Hyran för denna typ av bostad fastställs med hjälp av kostnadsmotsvarighetsprincipen. De flesta aravabostäderna ägs av kommuner. Fritt finansierade bostäder är inte aravabostäder.

Fritt finansierad bostad

Fritt finansierade bostäder är bostäder som byggts med hjälp av annan finansiering än statens aravalån.

Hitas-bostad

Hitas är ett system för reglering av pris- och kvalitetsnivån på de bostäder som byggs på arrendetomter som Helsingfors stad äger. Med Hitas-bostäder avses bostäder som omfattas av ifrågavarande regleringssystem.

Hyra

Till statistikförda hyror räknas också vattenavgifter och uppvärmningskostnader som betalas separat. Till hyran räknas inte ersättningar som betalas för bastu, tvättstuga o.d. ej heller el- eller telefonräkningar. De publicerade medelhyrorna per månad har räknats utgående från bostadens kvadratyta (€/m2/mån). Medelhyrorna beskriver skillnaderna i hyresnivåer mellan olika områden och bostäder av olika storlek och de lämpar sig inte för beräkning av hyresförändringar.

Hyresbostad

Med hyresbostad avses en bostad som hyresgästen besitter på basis av ett hyresavtal för bostadslägenhet, varvid hyresgästen betalar hyra för rätten att använda lägenheten och för andra förmåner i anslutning till lägenheten. De uppgifter som publiceras i hyresstatistiken gäller de hyresförhållanden där hyresgästen besitter hela bostaden. I hyresstatistiken ingår inte sådana bostäder vars hyra av någon anledning, t.ex. släktskap, ligger klart under marknadsnivån. I hyresstatistiken ingår ej heller studenthem, servicehus eller åldringshem.

Kvartalsförändring

Med kvartalsförändring avses den relativa förändringen av kvartalsindexet jämfört med indexet för det föregående kvartalet. Förändringen anges i allmänhet i procent.

Marknadspris

Den slutliga köpesumman, dvs. det pris då efterfrågan och utbud möts.

Månadsförändring

Månadsförändring är den relativa förändringen av indexet från tidpunkten månaden innan. Förändringen anges vanligen i procent.

Nominellt prisindex

Beskriver prisförändringen i förhållande till indexets bastidpunkt (jfr realprisindex).

Nytt hyresförhållande

Med nytt hyresförhållande avses ett hyresförhållande som har inletts högst sex månader före statistikföringsperioden.

Realprisindex

Anger förändringen av realpriserna jämfört med indexets bastidpunkt (t.ex. 2000, 1983 eller 1970). Realprisindexet fås genom att dividera nominalprisindexets poängtal med poängtalet för konsumentprisindexet under motsvarande tidpunkt och motsvarande basår.

Viktstruktur

Viktstrukturen beskriver vilken betydelse respektive underindex (vara, löntagargrupp o.d.) har med tanke på totalindexet.

Befogenheter (SIMS 6)

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)