Ämnesval: dokumentation för statistiken

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Ämnesvalsstatistiken innehåller uppgifter om ämnesval i grundskolor och gymnasier.

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Avgångsbetyg från gymnasiet

I statistiken över gymnasieutbildning och ämnesvalsstatistiken avses med avgångsbetyg från gymnasiet det betyg en studerande får för att med godkända vitsord ha avlagt hela gymnasiets lärokurs. Avgångsbetyg från gymnasium kan erhållas i gymnasium och folkhögskola.

Elev

I statistiken över grundskolor, ämnesval och specialundervisning är grundskolelever alla elever som är inskrivna i grundskolan: förskoleelever, elever i årskurserna 1-9 och eleverna i tilläggsundervisning (elever i 10 klass). Uppgifterna om antalet elever i grundskolan beskriver tidpunkten den 20 september.

Grundskola

I statistiken "För- och grundskoleundervisning", "Ämnesval" "Specialundervisning" och "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med grundskola läroanstalter där det ges allmänbildande grundundervisning till hela åldersklassen (grundläggande utbildning vid grundskola, läropliktsskola). Alla 7-16-åringar i läropliktsålder går i grundskola. Det tar nio år att avlägga grundskolan. Till grundskolorna räknas de läroanstalter som hör till följande läroanstaltstyper: 11 Grundskolor 12 Specialskolor på grundskolstadiet 19 Skolor på grundskol- och gymnasiestadiet. Det är också möjligt att studera grundskolans hela lärokurs eller grundskolans ämnesstudier vid gymnasier och folkhögskolor, men den grundläggande utbildning som ges vid dessa läroanstalter riktar sig till studerande som är äldre än i läropliktsåldern (grundläggande utbildning för vuxna). Dessa läroanstalter och studeranden räknas vanligen inte med i de uppgifter som beskriver grundskolorna.

Läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna. Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Personer som avlagt gymnasiets hela lärokurs

Till studerande som har avlagt gymnasiets hela lärokurs räknas i statistiken över gymnasieutbildning sådana studerande, som med godkänt vitsord har avlagt de riksomfattande lärokurserna enligt gymnasiets undervisningsplan och fått avgångsbetyg från gymnasiet för detta. Gymnasiets hela lärokurs kan avläggas vid gymnasier och folkhögskolor.

Utbildning

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens. Anmärkning: Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Utbildningssektor

Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning: Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015. Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass). Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet. Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet. Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga. Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Årskurs

I grundskole-, ämnesvals- och specialundervisningsstatistiken indelas grundskolan i nio årskurser, 1-9. Till grundskolan räknas också förskoleundervisningen för elever som är inskrivna vid grundskolan och tilläggsundervisningen i grundskolan (10 klass). Eleverna statistikförs årskursvis. Om det inte går att föra eleverna till en viss årskurs (t.ex. vissa elever i specialundervisning), statistikförs de på den årskurs som motsvarar deras ålder.

Ämnesval

I statistiken över ämnesval är utgångspunkten för språkvalet den studerandes val. Språkvalen uppges enligt den omfattning språkstudierna har. A1-språket är ett gemensamt (obligatoriskt) språk som inletts i årskurserna 1-6. A2-språket är ett frivilligt språk som inletts i årskurserna 1-6. B1-språket är ett gemensamt (obligatoriskt) språk som inletts i årskurserna 7-9. B2-språket är ett tillvalsspråk (i gymnasiet minst 6 kurser) som inletts i årskurserna 7-9. B3-språket är ett tillvalsspråk som inletts i gymnasiet(minst 6 kurser). "Tillvalsspråk, mindre än 6 kurser" är ett språk som inletts i gymnasiet, och som omfattar mindre än 6 kurser.

Befogenheter (SIMS 6)

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)