Offentliga sektorns skuld kvartalsvis: dokumentation för statistiken

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Syftet med rapporteringen av den offentliga sektorns skuld kvartalsvis är att i enlighet med EU:s stabilitets- och tillväxtpakt följa skuldsättningen inom den offentliga ekonomin i EU-länderna. Den EU-förordning som reglerar den kvartalsvisa rapporteringen trädde i kraft år 2004. Statistiken omfattar den offentliga sektorns skuld i slutet av kvartalet fördelad efter undersektor i statens, kommunernas och socialskyddsfondernas skuldbalanser. Den offentliga sektorns skuld kvartalsvis avviker definitionsmässigt från den offentliga sektorns skuld enligt finansräkenskaperna på så sätt att den offentliga sektorns skuld anges i nominellt värde och omfattar bara sedlar och mynt, inlåning, värdepapper och lån. Dessutom är den offentliga sektorns skuld konsoliderad, dvs. skuldposterna mellan undersektorerna har eliminerats. Därför är den offentliga sektorns (S13) skuld mindre än de sammanlagda skulderna för dess undersektorer. Uppgifterna från de olika länderna är sinsemellan jämförbara. I statistiken publiceras också uppgifter om statliga borgensförbindelser. I uppgifterna om statsborgen ingår sådana borgensförbindelser som staten ansvarar för eller som beviljas å statens vägnar. Detta avviker från den övriga statistiken i och med att uppgifterna bara omfattar ansvarsförbindelser som staten ansvarar för. Av den övriga offentliga sektorn beviljar också lokalförvaltningssektorn i Finland borgensförbindelser, men de omfattas inte av denna statistik. Tabellen över statliga borgensförbindelser omfattar sektorvisa uppgifter om nya borgensförbindelser som beviljats av staten, statens affärsverk och specialkreditinstitut, borgensförbindelser som gått ut, borgensstock, betalade ersättningar, återindrivningsintäkter och borgensavgiftsintäkter.

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Beviljade nya borgensförbindelser

Det sammanlagda beloppet av statliga borgensförbindelser som beviljats under referensperioden.

Borgensavgiftsintäkter från borgensförbindelser

Det totala beloppet av borgensavgiftsintäkter som under referensperioden erhållits som arvode för de borgensförbindelser som borgensmannen (staten) ansvarar för.

Borgensstock

Det totala beloppet av borgensförbindelser för vilka borgensmannen (staten) svarar vid den aktuella tidpunkten. Beloppet av borgensförbindelser inkluderar inte räntor.

Bruttoskuld

Bruttoskulden påverkas inte av finansiella fordringar (anläggningstillgångar).

ENS 2010

ENS 2010 (eng. ESA 2010)= Europeiska nationalräkenskapssystemet 2010, EU:s reviderade förordning som styr framställningen av ekonomisk statistik.

Ersättningar för borgensansvar

Ersättningar som under referensperioden betalats till kreditgivare på grund av borgensförbindelser för vilka staten svarar. Betalda ersättningar anges till bruttobelopp. Begreppet beaktar inte eventuella återindrivningsintäkter som erhållits (dessa statistikförs under en egen skild punkt och hänför sig ofta till en annan period än den betalda ersättningen), och inte heller eventuella intäkter från försäkringar som tagits för borgensförbindelserna. I ersättningsbeloppen ingår kapital och räntor som betalats på grund av borgensförbindelser.

Finansiella instrument

Klassificeringen av finansiella instrument omfattar alla sådana finansiella instrument som beskrivs i finansräkenskaperna. De huvudsakliga indelningskriterierna är de finansiella instrumentens likviditet och de lagar som reglerar deras användning. Tillgång-skuld-förhållandet måste vara absolut; en villkorad tillgång räknas med endast om den kan åsättas ett marknadspris eller användas för kvittning mot en motfordran.

Finansiella skulder

Finansiella skulder är ekonomiska skulder som klassificeras på samma sätt som finansiella tillgångar. Skulderna är motkonteringar till tillgångar, dvs. någons tillgång är någon annans skuld.

Icke konsoliderade finansiella balansräkningar/flöden

Finansiella balansräkningar/flöden kan presenteras i icke konsoliderad form, så att transaktionerna anges till sina fulla belopp inklusive sektorernas och undersektorernas interna transaktioner. En sektor som består av en enda institutionell enhet upptas dock i konsoliderad form i en icke konsoliderad finansiell balansräkning (t.ex. statsekonomins interna upplåning). Interna poster påverkar inte sektorns nettoförmögenhet eller nettoutlåning.

Konsoliderade finansiella balansräkningar/flöden

Finansiella balansräkningar/flöden kan presenteras i konsoliderad form, efter eliminering av interna poster både inom undersektorerna (t.ex. kommunernas skulder till andra kommuner) och interna poster inom summasektorerna (inklusive kommunernas skulder till staten, arbetspensionsanstalterna och andra socialskyddsfonder inom summasektorn offentlig sektor). Konsoliderade uppgifter ger uteslutande en bild av sektorns ställning i förhållande till andra sektorer.

Offentliga sektorns skuld

Den offentliga sektorns skuld är den offentliga sektorns konsoliderade brut-toskuld till nominellt värde, och den kallas också för EDP-skuld (= Exces-sive Deficit Procedure). Den offentliga sektorns skuld omfattar masskuldebrevslån, kortfristiga skul-debrev, kort- och långfristiga lån samt inlåning som den offentliga sektorn får från övriga sektorer inom samhällsekonomin och utlandet. Begreppet EDP-skuld som används i rapporteringen enligt EU:s stabiliserings- och till-växtpakt avviker från ENS 2010 både när det gäller värderingen och täck-ningen. I finansräkenskaperna enligt ENS 2010 värderas de finansiella till-gångarna och skulderna till marknadsvärde, däremot värderas den offentliga sektorns EDP-skuld till nominellt värde. När det gäller finansobjekten enligt ENS 2010 beaktas inte bl.a. finansiella derivat, handelskrediter och transito-riska skulder i skuldbeståndet.

Statsborgen

Uppgifterna om statliga borgensförbindelser omfattar de borgensförbindelser som staten ansvarar för. Borgensförbindelser är arrangemang där den som beviljar borgensförbindelsen förbinder sig att, i det fall att låntagaren försummar sina förpliktelser, ersätta de förluster långivaren annars skulle åsamkas. Oftast uppbärs en avgift för borgensförbindelsen. Borgensförbindelser kan beviljas också för finansiella fordringar som någon enhet förfogar över. I detta fall förbinder man sig att garantera förluster i anknytning till en nedgång i fordringens värde eller svårigheter att helt återindriva fordringen och i dessa fall finns det olika möjligheter för hur borgensmannens förpliktelser kan aktiveras. I statliga borgensförbindelser ingår också borgen som enheter utanför den offentliga sektorn förvaltar å den offentliga sektorns vägnar eller som en del av den offentliga sektorns politiska mål. Ett exempel på detta är exportgarantiverksamheten.

Statsekonomin

Till statsekonomin räknas budgetekonomin och statliga fonder utanför statsbudgeten.

Utgångna borgensförbindelser

Borgensförbindelsen utgår ur borgensstocken när den kredit som den hänförde sig till har återbetalats. Detta sker i regel genom att gäldenären helt eller delvis betalar sin skuld, men även borgensmannen kan bli tvungen att delta i återbetalningen på grundval av en ingången borgensförbindelse. I denna post ingår dessutom t.ex. förändringar till nettobelopp i borgensstock, som beror på valutakursförändringar.

Återindrivningsintäkter från borgensförbindelser

Under referensperioden influtna intäkter från betalda återindrivningsfordringar som baserar sig på de borgensersättningar som borgensmannen (staten) betalat.

Befogenheter (SIMS 6)

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)