Dödsorsaker: dokumentation för statistiken

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Statistikcentralen sammanställer årligen statistik över dödsorsaker och utvecklingen av dödligheten. Statistikcentralen upprätthåller också dödsattestarkivet, varifrån uppgifter ur dödsattester eller kopior av dödsattester lämnas ut för ändamål som fastställts i lag. Arkivet innehåller finländarnas dödsattester fr.o.m. år 1936. Dödsattesterna för åren 1936–1965 finns i Riksarkivet och nyare dödsattester har arkiverats vid Statistikcentralen. Statistiken över dödsorsaker baserar sig på uppgifter i dödsattester och dessa kompletteras med uppgifter om avlidna i befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. Statistiken över dödsorsaker omfattar personer som under kalenderåret avlidit i Finland eller utomlands och som vid tidpunkten för dödsfallet haft sin hemort i Finland. Produktionen av statistiken och arkiveringen av dödsattester, inkl. utredningen av dödsorsak och därtill hörande förfaranden, baserar sig på lagen (1973/459) och förordningen (1973/948) om utredande av dödsorsak. I Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 328/2011 fastställs de uppgifter i statistiken över dödsorsaker som EU:s medlemsländer ska leverera.

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Alkoholrelaterade dödsorsaker

Till alkoholsjukdomar räknas de sjukdomar enligt klassifikationen av sjukdomar där orsaken är alkohol (kategorierna F10, G312, G4051, G621, G721, I426, K292, K70, K852, K860, O354, P043, Q860 i "The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Prob-lems", ICD-10). Till alkoholförgiftningar hör dödsfall på grund av förgiftning av alkohol eller alkoholsurrogat (kategorin X45).

Allmänt dödstal

Med det allmänna dödstalet avses antalet döda per 1 000 eller 100 000 personer i medelfolkmängden.

Bidragande dödsorsak

Den bidragande dödsorsaken har angivits på dödsattesten. Som bidragande dödsorsak uppger läkaren under punkt II på dödsattesten de orsaker som ogynnsamt inverkat på utvecklingen av det tillstånd som lett till döden och på så sätt bidragit till döden. Den bidragande dödsorsaken kan igenkännas i materialet.

Dödfödd

Bland dödfödda räknas de foster eller nyfödda som vid födelsen inte uppvisar livstecken och havandeskapet varat i minst 22 veckor eller födelsevikten varit minst 500 gram. Missfall i ett tidigare skede av havandeskapet räknades inte som dödfödda och de statistikförs inte heller i statistiken över dödsorsaker.

Dödsfall

Till avlidna statistikförs personer som på sin dödsdag varit stadigvarande bosatta i Finland. Uppgiften om dödsfall hämtas från befolkningsdatasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Antalet dödsfall kan variera något inom olika statistikgrenar. Skillnaden beror på olika tidpunkter för framställningen av statistiken. Det officiella antalet dödsfall i Finland fås utgående från antalet avlidna i befolkningsstatistiken.

Grunden för utredning av dödsorsak

Grunden för utredning av dödsorsak är en uppgift i dödsattesten. Utredningen av dödsorsak baserar sig på lagen om utredande av dödsorsak (1973/459). Rättsmedicinsk obduktion: Om dödsfallet skett i sådana förhållanden att man för utredning av dödsorsak skall göra en polisundersökning verkställs oftast en rättsmedicinsk obduktion. Förordnande om verkställande av den rättsmedicinska obduktionen ges av polisen. Polisundersökning verkställs i följande situationer: - då den avlidna inte under sin sista sjukdom behandlats av läkare eller - då döden förorsakats av brott, olycksfall, självmord, förgiftning, yrkessjukdom eller vårdåtgärd eller då det är anledning att befara att döden föranletts av någon annan orsak; eller - då dödsfall annars inträffat överraskande. Medicinsk obduktion: En medicinsk obduktion kan verkställas - då dödsorsaken inte kan utredas på basis av livstidsuppgifter och uppgifterna i anslutning till dödshändelsen och då den avlidna under sin sista sjukdom behandlats av läkare och då obduktionen är nödvändig med tanke på den allmänna hälso- och sjukvården - på ansökan av den avlidnas närmaste anhöriga eller annan närstående person. Medicinsk obduktion verkställs således på begäran av läkare eller anhöriga. Annan grund för utredning av dödsorsak: Den mest allmänna grunden för annan utredning av dödsorsak är en klinisk undersökning av den avlidna och uppgifter om den sista sjukdomen och vården.

Intermediär dödsorsak

Den intermediära dödsorsaken är det tillstånd som från den bakomliggande dödsorsaken leder till omedelbar dödsorsak. Den intermediära dödsorsaken har uppgetts på dödsattesten och den regostreras i statistikmaterialet, men används inte i den årliga statistikproduktionen.

Kranskärlssjukdomar

Till döda på grund av kranskärlssjukdomar, dvs. ischemiska hjärtsjukdomar, räknas döda på grund av hjärtinfarkt och andra ischemiska hjärtsjukdomar (enligt inhemska klassifikationen av dödsfall med 54 kategorier: kategorin 27 och den internationella klassifikationen "The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, ICD-10: I20-I25).

Mödradödlighet

Bland mödradödlighet räknas kvinnans död under graviditet eller inom 42 dygn efter graviditetens slut oberoende av graviditetens längd eller läge. Med räknas alla gravida kvinnor, som dött till följd av orsaker som är förenade med eller som har förvärrats av graviditet, dock inte genom olyckshändelse eller genom en våldsam död. Mödradödligheten räknas under kapitel XV i sjukdomsklassifikationen. Mödradödligheten erhålls genom att dividera antalet mödradödar per 100 000 levande födda barn.

Narkotikadödsfall

Vid beräkningen av narkotikadödsfall används klassificeringen (Selection B) som utarbetats av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk EMCDDA. Enligt denna klassificering omfattar narkotikadödsfall sådana fall där den primära dödsorsaken är en psykisk störning som beror på narkotikaanvändning eller en oavsiktlig eller avsiktlig narkotikaförgiftning eller en narkotikaförgiftning med oklar avsikt. Enligt EMCDDA:s klassificering avses med narkotika närmast opioider samt också cannabis och derivat av cannabis, andra hallucinogener samt psykostimulanter som lämpar sig för missbruk, t.ex. amfetamin och dess derivat (The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, ICD-10: klasserna F110-F112, F120-F122, F140-F142, F150-F152, F160-F162, F190-F199, X41+T436, X42+T400-T409, X61+T436, X62+T400-T409, Y11+T436, Y12+T400-T409). Fallen har räknats enligt WHO:s rekommendation efter den högsta uppskattade halten av verksamt ämne. I flera fall är det fråga om förgiftning till följd av blandmissbruk där personen också har använt alkohol och/eller psykofarmaka.

Neonatal dödlighet

Den neonatala dödligheten erhålls genom att dividera antalet barn som avlidit före det 28 levnadsdygnet med antalet levande födda under statistikåret och genom att multiplicera detta med 1 000.

Omedelbar dödsorsak

Den omedelbara dödsorsaken anger den sjukdom, skada eller handikapp, vars symptom leder till personens död. Som omedelbar dödsorsak räknas dock inte dödsmekanismer, t.ex. hjärtstopp. Den omedelbara dödsorsaken har uppgivits på dödsattesten och den registreras i statistikmaterialet, men den används inte i den årliga statistikföringen.

Perinatal dödlighet

Den perinatala dödligheten erhålls genom dividera antalet dödfödda och antalet spädbarnsdöda under den första levnadsveckan med antalet levande födda under statistikåret. Åldern under den första levnadsveckan räknas på basis av de timmar barnet levat.

Post-neonatal dödlighet

Med post-neonatal dödlighet avses antalet barn som avlidit efter det 7:e och före 28:e levnadsdygnet i relation till levande födda under statistikåret.

Spädbarnsdödlighet

Spädbarnsdödligheten räknas genom att dividera antalet dödsfall bland barn under ett år med antalet levande födda under samma statistikår. Då siffran multipliceras med 1 000, får man uppgiften i promille.

Tidig neonatal dödlighet

Med tidig neonatal dödlighet avses antalet barn som avlidit före det 7 levnadsdygnet i relation till levande födda barn under statistikåret.

Underliggande dödsorsak

Den bakomliggande dödsorsaken är den sjukdom som igångsatt serien av sjukdomstillstånd som lett till omedelbar död eller förhållanden i anslutning till olycksfall eller våld, som förorsakat skadan eller förgiftningen som lett till död. Vid slutledning av den dödsorsak som används i statistik (s.k. underliggande dödsorsak) tillämpas Världshälsoorganisationens (WHO) internationella sjukdomsklassifikations (ICD-10) regler. Den årliga statistiken över dödsorsaker sammanställs enligt den underliggande dödsorsaken.

Åldersstandardiserat dödstal

Förändringen av dödlighet anges med det åldersstandardiserade dödstalet (CMF). Standardisering behövs för att man ur förändringarna i dödsorsaker skall få fram de förändringar som inte beror på att åldersstrukturen föråldrats. Det åldersstandardiserade dödstalet visar antalet döda per 100 000 personer i medelfolkmängden, då åldersstrukturen kalkylmässigt är den samma under hela undersökningsperioden. I publikationen i dödsorsaksstatistiken har man vid beräkningen av åldersstandardiserade dödstal fr.o.m. statistikåret 2013 använt Eurostats nya europeiska standardbefolkning (ESP2012).

Befogenheter (SIMS 6)

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)