Finansräkenskaper: dokumentation för statistiken

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Finansräkenskaperna beskriver de finansiella balansräkningarna och transaktionerna inom alla sektorer av samhällsekonomin. De finansiella balansräkningarna består av beståndet av finansiella fordringar och skulder i slutet av statistikperioden. De finansiella transaktionerna är ekonomiska transaktioner som skett under statistikperioden och som inverkar på de finansiella balansräkningarna. Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskapssystemet.

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

ENS 2010

ENS 2010 (eng. ESA 2010)= Europeiska nationalräkenskapssystemet 2010, EU:s reviderade förordning som styr framställningen av ekonomisk statistik.

Finansiella instrument

Klassificeringen av finansiella instrument omfattar alla sådana finansiella instrument som beskrivs i finansräkenskaperna. De huvudsakliga indelningskriterierna är de finansiella instrumentens likviditet och de lagar som reglerar deras användning. Tillgång-skuld-förhållandet måste vara absolut; en villkorad tillgång räknas med endast om den kan åsättas ett marknadspris eller användas för kvittning mot en motfordran.

Finansiella nettotransaktioner

Finansiella nettotransaktioner utgör differensen mellan nettoanskaffningen av finansiella tillgångar och nettoanskaffningen av finansiella skulder. En sektor är nettoutlånare under perioden, om sektorns finansiella tillgångar ökar mer än dess finansiella skulder. Begreppet motsvarar begreppet netto-utlåning/-upplåning i nationalräkenskaperna.

Finansiella skulder

Finansiella skulder är ekonomiska skulder som klassificeras på samma sätt som finansiella tillgångar. Skulderna är motkonteringar till tillgångar, dvs. någons tillgång är någon annans skuld.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar är ekonomiska tillgångar som betalningsmedel, finansi-ella fordringar och sådana ekonomiska tillgångar som till sin karaktär liknar finansiella fordringar. Finansiella fordringar berättigar ägarna (långivarna) att utan någon motpre-station erhålla en betalning eller serie av betalningar från andra institutionella enheter (låntagarna) som har motsvarande skuld. Finansiella tillgångar indelas i åtta undergrupper: Monetärt guld och sär-skilda dragningsrätter (AF1), Sedlar, mynt och inlåning (AF2), Skuldebrev (AF3), Lån (AF4), Ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder (AF5), Försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisy-stem (AF6), Finansiella derivat och personaloptioner (AF7) samt Obe-talda/förutbetalda inkomster och utgifter (F8).

Finansiella transaktioner

Finansiella transaktioner är transaktioner i finansiella tillgångar och skulder mellan institutionella enheter och mellan dessa enheter och utlandet. Posten visar vilka sektorer som är nettolåntagare och vilka som är nettolångi-vare samt tillhandahåller information om relationerna mellan långi-vare/låntagare. Finansiella transaktioner indelas i åtta huvudgrupper och deras undergrupper. Indelningen är konsistent med indelningen av balansräkningarna över finan-siella tillgångar och skulder.

Finansiellt sparande/nettoupplåning

Finansiellt sparande/nettoupplåning är en saldopost på kapitalkontot och kontot för finansiella transaktioner. Finansiellt sparande/nettoupplåning motsvarar det belopp som är tillgängligt för en enhet eller en sektor att, direkt eller indirekt, finansiera andra enheter eller sektorer, respektive det belopp som en enhet eller en sektor måste låna från andra enheter eller sektorer. Det begrepp som motsvarar finansiellt sparande/nettoupplåning är i finansrä-kenskaperna finansiella transaktioner, netto. Det utgör differensen mellan nettoanskaffningen av finansiella tillgångar och nettoanskaffningen av finan-siella skulder. En sektor är nettoutlånare under perioden, om sektorns finan-siella tillgångar ökar mer än dess finansiella skulder.

Finansräkenskaper

Finansräkenskaperna beskriver de ekonomiska sektorernas finansiella tillgångar och skulder samt finansiella transaktioner som påverkar deras tillgångar och skulder. Finansräkenskaperna består av 1) finansiella balansräkningar som beskriver situationen vid årets utgång och 2) redovisning över årets transaktioner i finansiella tillgångar och skulder. Finansräkenskaperna utgör en del av nationalräkenskaperna. Finansräkenskaperna är statistiska tabeller som grundar sig på annan finansiell statistik samt andra former av statistik med uppgifter om bl.a. sektorsvisa balanser och flöden.

Hushållens skuldsättningsgrad

Hushållens skuldsättningsgrad beräknas genom att hushållens låneskulder i slutet av kvartalet sätts i relation till den sammanlagda disponibla inkomsten under föregående fyra kvartal.

Icke konsoliderade finansiella balansräkningar/flöden

Finansiella balansräkningar/flöden kan presenteras i icke konsoliderad form, så att transaktionerna anges till sina fulla belopp inklusive sektorernas och undersektorernas interna transaktioner. En sektor som består av en enda institutionell enhet upptas dock i konsoliderad form i en icke konsoliderad finansiell balansräkning (t.ex. statsekonomins interna upplåning). Interna poster påverkar inte sektorns nettoförmögenhet eller nettoutlåning.

Kapitalvinst och förlust

Kapitalvinster/-förluster uppkommer av förändring av priset på tillgångar. De inträffar för alla typer av finansiella eller icke-finansiella tillgångar och skulder. Kapitalvinster/-förluster tillförs innehavarna av tillgångarna eller skulderna uteslutande som ett resultat av att de innehar tillgångarna eller skulderna över tiden, utan att de förändrar dem på något sätt. Kapitalvinster/-förluster mätta på basis av löpande marknadspriser kallas för nominella kapitalvinster/- förluster. Dessa kan indelas i neutrala kapitalvinster/-förluster, som återspeglar förändringar i den allmänna prisnivån, och reala kapitalvinster/-förluster, som återspeglar förändringar i relativpriserna på tillgångarna.

Konsoliderade finansiella balansräkningar/flöden

Finansiella balansräkningar/flöden kan presenteras i konsoliderad form, efter eliminering av interna poster både inom undersektorerna (t.ex. kommunernas skulder till andra kommuner) och interna poster inom summasektorerna (inklusive kommunernas skulder till staten, arbetspensionsanstalterna och andra socialskyddsfonder inom summasektorn offentlig sektor). Konsoliderade uppgifter ger uteslutande en bild av sektorns ställning i förhållande till andra sektorer.

Nettoanskaffning av finansiella tillgångar

Nettoanskaffning av finansiella tillgångar beskriver nettobeloppet av de finansiella tillgångar som anskaffats under perioden.

Nettoanskaffning av skulder

Nettoanskaffning av skulder beskriver nettobeloppet av de skulder som anskaffats under perioden.

Skuldebrev

Till skuldebreven räknas alla omsättningsbara skuldinstrument, såsom statsskuldförbindelser, kommuncertifikat, obligationer (masskuldebrev) emitterade av stater och andra offentliga organ, bankcertifikat, företagscertifikat samt obligationer och konvertibler emitterade av banker och företag.

Statistisk diskrepans

Den statistiska differensen anger skillnaden mellan utbud och efterfrågan inom nationalräkenskaperna. Även om posterna i nationalräkenskaperna de-finitionsmässigt borde vara lika stora avviker de vanligen från varandra på grund av att de baserar sig på olika statistiska källor. I Finlands nationalrä-kenskapssystem tvingar man inte fram en överensstämmelse mellan de olika talen. I finansräkenskaperna beskriver statistisk differens skillnaden mellan finans-räkenskapernas och de reala nationalräkenskapernas nettoutlåning.

Befogenheter (SIMS 6)

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)