Befolkningsstruktur: dokumentation för statistiken

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Statistiken över befolkningsstrukturen beskriver finska och utländska medborgare, som vid årsskiftet är fast bosatta i Finland. I statistiken ingår uppgifter om befolkningens boningsort, kön, ålder, civilstånd, språk, nationalitet och födelseland liksom uppgifter om maka/make och samtliga barn samt föräldrar.

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Bakgrundsland

Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund. Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Myndighetens för digitalisering och befolkningsdata befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland. De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet. Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt. I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.

Befolkning

Uppgifter om den i landet bosatta befolkningen erhålls från befolkningsdatasystemet som förs av Befolkningsregistercentralen. Uppgifterna gäller tidpunkten 31.12. Från och med materialet för år 1993 är både Statistikcentralens och Befolkningsregistercentralens "statistiktidpunkt" densamma, dvs. midnatt vid årsskiftet.

Befolkning

Med befolkning avses befolkning som är stadigvarande bosatt inom området (t. ex. hela landet, länet, kommunen). Samtliga personer som enligt befolkningsdatasystemet hade sin lagenliga hemvist i Finland vid årsskiftet 31.12 hör till den i landet bosatta befolkningen, oberoende av nationalitet. Detsamma gäller finska medborgare som tillfälligt bor utomlands. En utlänning har laglig hemvist i Finland om vistelsen har räckt eller är avsedd att räcka minst ett år. Asylsökande får laglig hemvist i Finland först då ansökan är godkänd. Till befolkningen räknas inte personer som bor i Finland, men som är medlemmar av en främmande stats ambassad, handelsrepresentation eller konsulat och inte heller deras familjemedlemmar och personliga tjänstefolk, om inte dessa personer är finländska medborgare. Till den i landet bosatta befolkningen räknas däremot den finländska personalen på Finlands ambassader och handelsrepresentationer i utlandet samt personer som tjänstgör i FN:s fredsbevarande styrkor.

Finländsk bakgrund

Alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland. I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland. Se närmare om definitionen av klassificeringen härkomst: *<*a href="http://tilastokeskus.fi/meta/kas/syntypera_ja_ta_sv.html"*>* härkomst och bakgrundsland.*<*/a*>*

Folkmängd

Uppgiften om den i kommunen fast bosatta befolkningen i slutet av året (31.12) erhålls ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. Med befolkning avses den befolkning som är fast bosatt i kommunen. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap; likaså de finska medborgare som tillfälligt bor utomlands.

Förändringar i folkmängden

Förändringar i folkmängden är folkökning sammanräknad med korrigering för folkmängden.

Härkomst och bakgrundsland

Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund. Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland. De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet. Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt. I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.

Kommunalt delområde

Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året. Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.

Kön

Uppgift om kön har tagits ur befolkningsdatasystemet.

Medelfolkmängden

Medelfolkmängden för ett visst år är medeltalet av folkmängden under två på varandra följande år. Då ett relationstal beräknas för något fenomen under statistikåret relateras antalet fall av det aktuella fenomenet i allmänhet till medelfolkmängden för den befolkning eller befolkningsdel som utsetts för fenomenet. Dessa tal, som beskriver befolkningsmässiga fenomen anges i allmänhet i promille, vilket innebär att resultatet av den ovannämnda divisionen multipliceras med tusen.

Registrerat partnerskap

Ett registrerat partnerskap mellan två personer av samma kön vilka vardera fyllt 18 år (lag om registrerat partnerskap 9.11.2001/950). Möjligheten att registrera ett partnerskap i Finland började från den första mars 2002 och upphörde den sista februari 2017 (Lag om ändring av lagen om registrerat partnerskap 250/2016). Fr.o.m. mars 2017 har personer av samma kön kunnat ingå äktenskap (156/2015). Ett registrerat partnerskap upplöses då den ena parten i partnerskaper avlider eller dödförklaras eller genom domstolsbeslut. I och med ändringen av äktenskaplagen kan parterna i ett registrerat partnerskap omvandla sitt partnerskap till äktenskap genom att lämna in en egen anmälan om detta till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ett registrerat partnerskap fortsätter som ett äktenskap från den dag då Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har tagits emot anmälan. I statistiken räknas inte registrerade partnerskap som omvandlats till äktenskap genom anmälan till ingångna äktenskap i årsstatistiken.

Spädbarnsdödlighet

Spädbarnsdödligheten räknas genom att dividera antalet dödsfall bland barn under ett år med antalet levande födda under samma statistikår. Då siffran multipliceras med 1 000, får man uppgiften i promille.

Stads- och landsbygdsområden

Användningen av geografisk information oberoende av kommungränserna möjliggör en mer noggrann identifiering och klassificering av områden. Den nya klassificeringen ersätter den tidigare indelningen av landet i städer och landsbygd samt tredelningen av landsbygden. Den nya klassificeringen av områdena, som bygger på geografisk information, har gjorts av Finlands miljöcentral och geografiska institutionen vid Uleåborgs universitet. Klassificeringen baserar sig på geografiskt informationsmaterial där landet har indelats i rutor som mäter 250 x 250 meter. Varje ruta har blivit placerad i någon av de sju klasserna av stadsområden respektive landsbygdsområden. Stadsområden: Stadsregionernas centralorter är tätorter med fler än 15 000 invånare. Inom dessa finns det egentliga stadsområdet som uppdelas i ett inre stadsområde och ett yttre stadsområde. Det egentliga stadsområdet omringas av kransområdet kring staden. 1. Inre stadsområde Det täta och effektivt bebyggda området i städerna. 2. Yttre stadsområde Området med stadsliknande effektivitet som sträcker sig utan avbrott från gränsen till det inre stadsområdet till utkanten av området med tät bebyggelse. 3. Kransområde kring staden Området mellan stad och landsbygd som har direkt kontakt med staden. Landsbygdsområden: Landsbygdsområdena är belägna utanför städernas kransområden. Gränsen mellan stad och landsbygd är dock inte entydig och klassificeringen beaktar därför flexibelt den mellanliggande zonen, som kan betraktas som en egen helhet t.ex. så att kransområdet och den stadsnära landsbygden sammanslås. 4. Lokala centra på landsbygden Utanför de stora stadsområdena ligger tätortscentra, småstäder och stora kyrkbyar. 5. Stadsnära landsbygd Området med landsbygdskaraktär som ligger nära stadsområdet både fysiskt och funktionsmässigt. 6. Kärnlandsbygd Landsbygd med relativt tät bosättning och intensiv markanvändning och/eller mångsidig lokal näringsstruktur. 7. Glesbygd Ett glest befolkat område som antingen helt saknar funktionellt sett mångsidiga centra eller som har små centra men dessa är belägna på ett stort avstånd från varandra. Största delen av landarealen består av skog.

Totalförändring

Totalförändringen är folkökningen inkl. registerkorrigeringar i folkmängden. Folkökningen är summan av födelseöverskottet och den totala nettoflyttningen.

Tätort

En tätort är en förtätning av byggnader och omfattar minst 200 invånare. Som grund för avgränsningen används befolkningsuppgiften från året innan. Tätorterna fastställs och avgränsas av Finlands miljöcentral med hjälp av metoder som bygger på geografisk information, i vilka man använder sig av byggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250 m x 250 m-rutmaterial. Vid fastställandet tittar man på de rutor som innehåller byggnader, samt på därtill gränsande rutor, för att granska invånarantalet samt antalet byggnader och våningsytan. Av de sammanhängande förtätningar av byggnader som upptäcks väljs de som har minst 200 invånare. De helt och hållet nya tätorter som upptäcks vid granskningen namnges och numreras av Statistikcentralen. Det händer att en tätort ett visst år slutar uppfylla definitionen av en tätort och därmed lämnar tätortsklassificeringen, eller så kan den smälta samman med en annan tätort eller lösgöra sig från en annan tätort. De administrativa områdesindelningarna påverkar inte bildandet av tätorter och tätorterna följer inte kommungränserna.

Utländsk bakgrund

De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet. Personer som har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska räknas som personer med främmande språk som modersmål.

Ålder

Med ålder avses en persons ålder i hela år den sista dagen under året. Uppgiften har tagits ur det centrala befolkningsregistret. Ålder har också använts som tilläggsvariabel. Arbetskraften kan t.ex. omfatta bara 15-74-åringar.

Befogenheter (SIMS 6)

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)