Syftet med regionindelningarna i statistiken är att beskriva dels regionala variationer av fenomen dels regionstrukturen. I likhet med de flesta regionindelningarna baserar sig indelningen i ekonomiska regioner på en administrativ regional indelning.
Indelningen i ekonomiska regioner infördes år 1994 som en grundindelning i regionutvecklingslagarna (Lag om regional utveckling 1135/93). I den nya lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) nämns inte längre indelningen i ekonomiska regioner som grund för stödområden. Därför har denna indelning inte längre någon ställning som officiell regional indelning. Som kriterier för bildandet av ekonomiska regioner har man använt samarbete och sysselsättning mellan kommunerna. Arbets- och näringsministeriet och Statistikcentralen har kommit överens om att indelningen i ekonomiska regioner fortfarande kan användas som statistisk områdesindelning och Statistikcentralen upprätthåller den åtminstone tillsvidare.
Kommunerna, de ekonomiska regionerna, landskapen och den statistiska kommungrupperingen är de primära områdesindelningar som används inom statistikväsendet i Finland. Andra vanliga kommunbaserade indelningar i statistikgrenarna är storområdena, regionförvaltningsverken (RFV) och närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) Kommuntypindelning är bl.a. dyrorts-, bärkrafts- och kommunformsklassificering samt språkindelning.
De ekonomiska regionerna upphörde att vara en officiell regional indelning fr.o.m. början av år 2015, men indelningen upprätthålls tillsvidare vid Statistikcentralen.