Statistik över levnadsförhållanden: dokumentation för statistiken

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Statistiken om levnadsförhållanden beskriver hushållsbefolkningens levnadsförhållanden ur olika perspektiv, såsom risk för fattigdom eller social utestängning, upplevt välbefinnande och utkomst, hälsa och boende efter befolkningsgrupp i Finland. Uppgifterna samlas in årligen med undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden, som också används för att producera de urvalsbaserade uppgifterna för inkomstfördelningsstatistiken samt de finländska uppgifterna för EU-SILC-undersökningen. En del av uppgifterna i statistiken samlas in bara under vissa bestämda år, och en del årligen.

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Allvarlig materiell och social fattigdom

Mätaren för materiell och social fattigdom beskriver sådana brister i anknytning till de grundläggande behoven som beror på att hushållet inte har råd med dem. Det finns 13 grundläggande behov. Om ett hushåll har brist i fråga om minst sju av dem, anses det uppleva allvarlig materiell och social fattigdom. En del av de grundläggande behoven är på hushållsnivå och en del på individnivå. Brister i de grundläggande behoven som mäts på hushållsnivå är - försenade betalningar av boendeutgifter och lån på grund av ekonomiska orsaker - svårigheter att klara av oförutsedda utgifter - hushållet har inte råd med bil - hushållet har inte råd med en proteinhaltig måltid varannan dag - hushållet har inte råd med en veckas semester om året utanför hemmet - hushållet har inte råd med tillräcklig uppvärmning av hemmet - hushållet har inte råd att köpa nya möbler i stället för trasiga. Brister i de grundläggande behoven som mäts på individnivå är - att man inte har tillgång till internet vid behov - att man inte har råd att köpa några nya klädesplagg i stället för de slitna - att man inte har råd med två par passande skor - att man inte har inte råd att varje vecka spendera en mindre summa pengar på sig själv - att man inte har inte råd att ägna tid regelbundet till någon fritids- eller nöjesaktivitet utanför hemmet - att man inte har råd att träffa släktingar eller vänner för att dricka kaffe eller dela en måltid minst en gång i månaden. Delfaktorer som beskriver bristen på individnivå samlas i Finland in för en hushållsmedlem (s.k. urvalsperson). Om han eller hon upplever brist i något av de grundläggande behoven, antas bristen gälla hela hushållet. Indikatorn för allvarlig materiell och social fattigdom reviderades vid Eurostat år 2021. I Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden publiceras uppgifter om materiell och social fattigdom med en ny definition fr.o.m. publiceringarna för statistikåret 2020. Uppgifterna enligt den nya definitionen finns i databastabellerna fr.o.m. år 2015. Tidsserieuppgifterna från år 2005 till år 2019 enligt den gamla definitionen finns i tabellarkivet. Definitionsändringen inverkar på indikatorn som beskriver risk för fattigdom eller social utestängning. Tidigare kallades mätaren allvarlig materiell fattigdom. I indikatorn enligt den gamla definitionen var bristerna i de grundläggande behoven upplevda betalningssvårigheter gällande boendeutgifter och lån, svårighet att klara av oförutsedda utgifter, hushållet har inte råd med telefon, tvättmaskin, tv, bil, en proteinhaltig måltid varannan dag, en veckas semester utanför hemmet per år eller tillräcklig uppvärmning av hemmet. Mätt med den gamla indikatorn avsågs med personer som lever i allvarlig materiell fattigdom de vars hushåll inte har råd med minst fyra av de nio mätarna för allvarlig materiell fattigdom.

Låg arbetsintensitet

Låg arbetsintensitet har personer i ett hushåll vars medlemmar i arbetsför ålder under året arbetade mindre än 20 procent av sin möjliga totala arbetsinsats. I beräkningen sätts arbetsmånaderna för personer i arbetsför ålder i relation till det teoretiska maximala antalet arbetsmånader för hushållets medlemmar i arbetsför ålder. Till personer i arbetsför ålder räknas 18–64-åringar med undantag av studerande i åldern 18–24 år, personer som uppgett att de i huvudsak är pensionärer, personer som får pensionsinkomst (exkl. familjepensioner, invalidpensioner och privata pensioner som kapitalinkomster) samt de 60 år fyllda som inte alls är i arbetslivet och vars hushålls huvudsakliga inkomstkälla är pensioner (exkl. familjepensioner, invalidpensioner och privata pensioner som kapitalinkomster). Indikatorn bildas inte alls för hushåll som består av endast minderåriga barn, studerande under 25 år eller personer som fyllt 65 år. I beräkningen omräknas deltidsanställningar till heltidsanställningar enligt utförda veckoarbetstimmar. Definitionen av låg arbetsintensitet har reviderats vid Eurostat år 2021. I Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden publiceras uppgifterna om låg arbetsintensitet med en ny definition fr.o.m. publiceringarna för statistikåret 2020. Uppgifterna enligt den nya definitionen finns i databastabellerna fr.o.m. år 2015. Tidsserieuppgifterna från år 2005 till år 2019 enligt den gamla definitionen finns i tabellarkivet. Definitionsändringen inverkar på indikatorn som beskriver risk för fattigdom eller social utestängning. Enligt den gamla definitionen hade personer i ett hushåll vars medlemmar i arbetsför ålder under året arbetade mindre än 20 procent av sin möjliga totala arbetsinsats låg arbetsintensitet. I beräkningen sattes arbetsmånaderna för personer i arbetsför ålder i relation till det teoretiska maximala antalet arbetsmånader för hushållets medlemmar i arbetsför ålder. Till personer i arbetsför ålder räknades enligt den gamla definitionen 18–59-åringar med undantag av studerande i åldern 18–24 år. Indikatorn bildades inte alls för hushåll som bestod av endast minderåriga barn, studerande under 25 år eller personer som fyllt 60 år. Också i den gamla definitionen omräknades i beräkningen deltidsanställningar till heltidsanställningar enligt utförda veckoarbetstimmar.

Person med funktionsnedsättning

En person anses ha funktionsnedsättning om han eller hon har stora svårigheter med eller inte alls klarar av minst en av de sex basfunktionerna: att se (även om han eller hon använder glasögon), att höra (även om han eller hon använder hörapparat), att gå eller gå i trappor, att minnas eller att koncentrera sig, självvård (t.ex. att tvätta sig eller klä på sig) och att kommunicera på sitt eget språk så att han eller hon förstår andra och blir förstådd. Frågebatteriet är en kortfattad version av mätinstrumentet för funktionsnedsättning av Washington Group on Disability Statistics, som lyder under FN:s statistikkommission, och definitionen av funktionsnedsättning följer gruppens rekommendation.

Risk för fattigdom eller social utestängning

Risken för fattigdom eller social utestängning beskriver den befolkning som antingen är medlem i ett hushåll med låga inkomster, upplever allvarlig materiell och social fattigdom eller bor i ett hushåll med låg arbetsintensitet. Den s.k. AROPE-indikatorn (At Risk of Poverty or Social Exclusion), som mäter risken för fattigdom eller social utestängning, är en del av uppföljningen av målen för EU 2030-strategin. Delindikatorn låg inkomst, som ingår i indikatorn för risk för fattigdom eller social utestängning som publiceras av Statistikcentralen, grundar sig på ett internationellt jämförbart inkomstbegrepp (disponibla penninginkomster exkl. försäljningsvinster). Begreppet motsvarar Eurostats inkomstbegrepp i EU-SILC-statistiken, men avviker något från det i fråga om naturaförmåner som är inkluderade i löner. De räknas till inkomster i den nationella statistiken, men inte i EU-SILC, bortsett från bilförmånen. Avvikelsen orsakar en liten differens i låginkomstgraden, och därmed i risken för fattigdom eller social utestängning, jämfört med de siffror som Eurostat publicerar. Referenstidpunkten för indikatorn för risk för fattigdom eller social utestängning är i Statistikcentralens publikationer referensåret för inkomsterna. Av indikatorns tre delfaktorer baserar sig låg inkomst och låg arbetsintensitet på uppgifterna för referensåret för inkomsterna, allvarlig materiell och social fattigdom på uppgifterna för undersökningsåret, som är året efter referensåret för inkomsterna. På Eurostats sidor publiceras indikatorn enligt undersökningsåret. När det gäller delfaktorerna i indikatorn för risk för fattigdom eller social utestängning reviderade Eurostat definitionerna för allvarlig materiell och social fattigdom och låg arbetsintensitet år 2021. I Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden publiceras uppgifter om de som omfattas av risk med en ny definition fr.o.m. publiceringarna för statistikåret 2020. Uppgifterna enligt den nya definitionen finns i databastabellerna fr.o.m. år 2015. Tidsserieuppgifterna från år 2005 till år 2019 enligt den gamla definitionen finns i tabellarkivet.

Trångboddhet

Normerna för trångboddhet är följande: - norm 1: fler än två personer per rum, då köket räknas som ett separat rum - norm 2: fler än två personer per rum, då köket inte räknas som ett separat rum - norm 3: fler än en person per rum, då köket räknas som ett separat rum - norm 4: fler än en person per rum, då köket inte räknas som ett separat rum De normer som tillämpats i statistiken har varierat från ett decennium till ett annat. Normerna 1 och 2 användes vid folkräkningarna 1970 och 1975. Uppgifter enligt norm 3 har producerats sedan år 1980. Norm 4 tillämpades för första gången i folkräkningen 1990. Norm 4 har sedan folkräkningen 1990 tillämpats också på klassificeringen av boendenivå. Tidigare användes norm 3.

Befogenheter (SIMS 6)

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)