Utbildningsanordnare och läroanstalter: dokumentation för statistiken

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter beskriver nätverket av de utbildningsanordnare och läroanstalter som är underställda offentlig tillsyn samt förändringar i dem under året. Dessutom innehåller den uppgifter om läroanstalternas adresser samt det totala antalet studeranden i skolan per den 20 september.

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna. Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Läroanstaltens undervisningsspråk

I statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter bygger läroanstaltens undervisningsspråk på myndigheternas beslut om undervisningsspråket. En läroanstalt kan ge undervisning också på andra språk än det som fastställs i beslutet. Läroanstaltens undervisningsspråk indelas i följande grupper: 1 finska 2 svenska 3 finska/svenska 4 engelska 5 samiska 9 annat. Läroanstaltens undervisningsspråk är finska/svenska, då undervisning ges på båda språken.

Läroanstaltens ägartyp

I statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter indelas läroanstalternas ägare i följande ägargrupper: 1 Privat 2 Staten 3 Kommun 3 Samkommun 5 Landskapet Åland 9 Annan.

Läroinrättning inom fritt bildningsarbete

I Statistikcentralens utbildningsstatistik hör idrottsutbildningscentrer, folkhögskolor, medborgarinstitut, arbetarinstitut, studiecentraler och sommaruniversitet till läroanstalter för fritt bildningsarbete.

Läroinrättning med utbildning som leder till kulturexamen

I Statistikcentralens utbildningsstatistik avses med läroinrättning med utbildning som leder till kulturexamen en läroinrättning som ger utbildning inom någon eller några av följande områden: hantverk och konstindustri, mediekultur och informationsvetenskaper, litteratur, teater och dans, musik, bildkonst, kultur- och konstforskning samt några andra ospecificerade kultursektorer. Utbildning som leder till examen inom kultursektorn ges på yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsnivå.

Studerande

I statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter avses med studerande personer som vid undersökningstidpunkten studerar vid läroanstalter inom skolväsendet. Undersökningstidpunkten är vid studiecentraler den vecka då den 20 september infaller, vid folkhögskolor hela höstterminen (uppskattning om antalet studerande) och vid andra läroanstalter den 20 september.

Universitetsutbildning

Högskoleutbildning vid universitet. Anmärkning: Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen. Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.

Utbildning

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens. Anmärkning: Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Utbildningsanordnare

I statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter och i statistiken över yrkesutbildning avses med utbildningsanordnare (huvudman) en instans som har i uppgift att anordna utbildning. Utbildningsuppdraget definieras i lag (grundläggande utbildning) eller i undervisningsministeriets eller en motsvarande myndighets tillstånd att anordna utbildning eller vara huvudman för utbildning. Utbildningsanordnarna är i allmänhet kommuner, samkommuner, privata sammanslutningar och stiftelser. Statistikcentralen har gett varje utbildningsanordnare en individualiserande anordnarbeteckning.

Utbildningsnivå

Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån. Anmärkning: För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå. Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är. Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån). Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.

Utbildningssektor

Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning: Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015. Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass). Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet. Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet. Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga. Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Yrkesutbildning

Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens. Anmärkning: Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina. Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.

Befogenheter (SIMS 6)

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)